Anonym

När man har behovet att säga 1000 saker om, när man vill vara någon nära, när man är kär. För jag är nog kär. Jag tänker på honom 1000 gånger om, jag vill vara honom nära, jag vill aldrig lämna hans sida.
Men det är läskigt att vara kär. Jag vågar inte vara kär. En dag kommer jag ändå bli sårad, känner jag iallafall.
Men allt kanske handlar om att våga? Att gräva fram sitt glömda hjärta och sträcka fram det. Att erkänna att man faktiskt bryr sig.

Så har man vestibulit. Att sträcka fram sitt hjärta och samtidigt säga "tyvärr, jag kan inte ha vaginalt sex" är nog det svåraste jag varit med om. Speciellt om man är kär på riktigt, för första gången i sitt 20+åriga liv. De säger att det inte spelar någon roll. Att det löser sig. Men jag tror inte på det, trots att jag verkligen vill. Jag försöker, tro mig. Allt jag vill är att kunna ha sex som alla andra. Medans andra drömmer om miljoner drömmer jag om sex. Helt vanligt sex. Jag undrar varför det skulle hända just mig, men jag är inte ensam. Flera 1000 tjejer lider av samma problem som jag, ett problem jag inte skulle vilja ge min värsta fiende, ett problem jag inte visste fanns innan jag själv hamnade där. Att kämpa sig genom detta är inte lätt för någon. Man känner sig mest ensam i världen. Varför jag berättar om detta vet jag ej. Kanske för att jag vill lätta mitt hjärta eller för att tjejerna där ute inte är ensamma. Att vi är fler. Vi är fler som är hopplöst förälskade i pojkar vi inte kan ha sex med. Jag hoppas innerligt det. För själv i detta vill jag inte vara. Ingen ska behöva vara det.

Varför jag skriver detta i just din blogg vet jag inte. Kanske för att jag inte har en aning om vem du är, och för att jag vill göra min röst hörd.

levi-åsa

du ÄR en rockstar!!

Skriv en kommentar
Namn*
E-postadress*
Blogg-adress